Här ser man buskarna som suttit i landet, det som inte syns är hur igenvuxet med gräs landet sedan blev.
Vi måste ha grävt bort åtminstone 7-8 fulla skottkärror med gräs, ogräs och buskar
Färdigt! Två fina svartvinbärsbuskar som Emma fått planterades precis lagom innan det började ösregna i torsdags. Nu ska vi bara jämna till allt innan vi kan så gräs.
Under markduken över de gamla smålanden börjar de första minimala grässtråna nu dyka upp, det ska bli så skönt när vi har fina gräsmattor där! Förra sommaren var vår första "hela" sommar på kolonin (vi tog över den till sensommaren innan) och den gav mycket lärdomar om vad vi vill lägga tid på och hur mycket som är rimligt för oss att hantera på kolonin. Att vi hade för mycket land var uppenbart så nu känns det som att vi verkligen formar det till något som kommer passa oss riktigt bra, med lagom mycket odling så att man får tid att njuta lite också och inte bara rensa ogräs.
På odlingsfronten finns två små nyheter, den första är att vi har satt en rad potatis, och den andra är att en kamrat vi trodde var förlorad verkar ha gjort comeback. Skarpsinniga läsare minns kanske hur vår nya rabarber såg ut i höstas?
Vi fick en smärre chock när vi såg den dödförklarade rabarbern tittade upp igen;
Det är som Jesus och Frankenstein och Robocop på en och samma gång!
Och som avslut, några avancerat konstnärliga bilder på vårt fågelbad
2 kommentarer:
Rabarbern verkar vara en riktig överlevare!
Ja om ändå alla växter var så livskraftiga:)
Skicka en kommentar